Vår historia
Kvinnliga Akademiker i Helsingfors rf (KAH) har varit verksamma i närmare 100 år och föreningen har således vuxit upp och utvecklats i takt med det självständiga Finland.
Kvinnliga Akademikers världsorganisation, International Federation of University Women (IFUW) grundades 1919 efter första världskriget med syften att akademiska kvinnor skulle bidra till samhällsdebatten och främja fred.
Redan 1921 kallades kvinnor med akademisk examen till ett möte för att diskutera om Finland skulle gå med i världsorganisationen och det skedde strax efter att Finlands Kvinnliga Akademikers Förbund grundades 1922. Den 1 december 1927 grundades en svensk- och en finskspråkig lokalförening i Helsingfors – Akademiskt Bildade Kvinnors Förbunds Svenska Avdelning och Helsingin Akateemiset Naiset ry. Följande år ändrades den svenskspråkiga avdelningens namn till Akademiskt bildade kvinnor i Helsingfors och ytterligare 20 år senare till det nuvarande namnet Kvinnliga Akademiker i Helsingfors rf.
Välkommen att bekanta dig med några händelser i föreningens arkiv.
1920–talet
Firad filosofie magister och stipendium
När Akademiskt Bildade Kvinnor i Helsingfors grundades anslöt sig 103 kvinnor till föreningen. Dess första ordförande var magister Carin Rosenius. I november 1928 ordnades en fest till Emma Irene Åströms (1847–1934) ära, Finlands första kvinnliga filosofie magister. Doktor Hilma Granqvist (1890–1972) som var medlem i föreningen, fick ett stipendium för att bedriva fältarbete i Palestina i ett år till sin doktorsavhandling.
1930-talet
Studiecirkel och socialpolitisk klubb
Programmet i föreningen gled över tid från de akademiska frågorna till samhällsfrågor. År 1932 utredde KAH vilka sysselsättningsmöjligheter det fanns för akademiskt utbildade kvinnor. På 1930-talet fanns det en engelskspråkig studiecirkel och överbibliotekarien vid riksdagen, magister Elsa Bruun (1886–1986) grundade en socialpolitisk klubb som diskuterade sociala och politiska frågor. Den verkade under några år.
1940-talet
Läkare ordnar första hjälpen
År 1940 höll Margit Borg, barnskyddsinspektör vid socialministeriet, ett föredrag om den dåliga sysselsättningen för akademiska kvinnor.
Under kriget organiserade KAH första hjälpen-utbildningar, som också var öppna för icke-medlemmar. Kurserna leddes av läkare bland medlemmarna.
1950-talet
Utländska gäster och bostadsbrist
Under OS-året 1952 välkomnades professor Karin Kock, Sveriges första kvinnliga professor i ekonomi och minister. KAH tog även emot gäster från Indien, Indonesien och Egypten för att diskutera kvinnors situation i dessa länder.
Efter kriget engagerade sig KAH i att lösa den akuta bostadsbristen i Helsingfors, ett av stadens största sociala problem. Under Vivan Juthas ordförandeskap lät KAH tillsammans med andra finlandssvenska aktörer låta bygga ett bostadshus i Munkshöjden, där 13 av KAH:s medlemmar köpte bostad.
1960-talet
Kvinnliga akademiker och bostäder behövs
Under 1950- och 1960-talen byggdes fler bostäder för svensktalande i Kårböle och östra Helsingfors. På bilden ses Margit Borg-Sundman (till vänster) och Vivan Juthas (till höger) med en nordisk gäst år 1961.
KAH var som störst med 179 medlemmar år 1965 och den näst största föreningen i förbundet efter systerföreningen Helsingin Akateemiset Naiset (HAN).
Vid föreningens 40-årsjubileum 1967 konstaterade ordföranden, fil.mag. Elisabeth Elfvengren i sitt hälsningstal att högre studier för flickor ännu för fyrtio år sedan var ett privilegium.
1970-talet
50-årsjubileum och nordiska seminarier
På 1970-talet deltog KAH i flera nordiska seminarier, bland annat om kvinnors fortbildning, om kvinnorörelsens framtid och om kvinnans och mannens ställning i framtidens samhälle.
Kvinnosaksorganisationerna i Norden ordnade 1974 en konferens om skilsmässolagstiftningen i de nordiska länderna, där KAH-medlemmen Olga Bremer, aktiv också på förbundsnivå, fungerade som ordförande för konferensen.
Vid 50-årsjubileet 1977 konstaterade ordföranden Ann-Lis Österholm att föreningen fortfarande behövs.
1980- och 90-talen
KAH 60-årsjubileum 1987
Vid föreningens 60-årsjubileum 1987 uppmärksammades ”de akademiska kvinnornas moder” Carin Rosenius. Man betonade att kvinnor fortfarande behöver bättre utbildning, meriter och beslutsamhet än män för att lyckas i karriären. Man lyfte också fram de utmaningar som ensamstående kvinnor mötte på grund av låga löner, vilket gjorde det svårt att skaffa eget boende.
2000-talet
Samhälleligt ansvar på olika sätt
Antologin Våra krigsminnen, där 16 medlemmar berättar om minnen från krigsåren, utkom 2005. Den är illustrerad av ordföranden Agneta von Essen, som till KAH:s 75-årsjubileum hade sammanställt en skrift med tillbakablickar från föreningens grundande 1927.
På 80-årsfesten 2007 diskuterades hedersrelaterat våld och våld mot kvinnor. Sedan 2009 delar föreningen årligen ut ett stipendium, finansierat av frivilliga medlemsbidrag, till en utlandsfödd kvinna för att hon ska kunna fortsätta sina högskolestudier.
2010-talet
Litteraturcirkel, språkcafé och seminarier
2010 startade en litteraturcirkel. 85-års jubileumsseminariet Kvinnor i arbetslivet lyfte upp unga forskares situation. Sedan 2013 har föreningen drivit ett språkcafé på Luckan för utlandsfödda som vill öva sin svenska. Antologin Våra barndomsminnen (2012) och festskriften Akademisk kvinnokraft i 90 år (2018) gavs ut.
Föreningens medlem, professor Helena Ranta var ordförande för Kvinnliga Akademikerförbundet 2013–2015. För att hedra hennes livsverk tog Förbundet initiativet till att grunda ett Helena Ranta-forum som sedan 2020 årligen ordnats under teman humanitärt arbete, lösande av konflikter och mänskliga rättigheter.
2020-talet
Nästan 100-åriga KAH blickar framåt
Kvinnliga Akademiker i Helsingfors rf kommer att fira 100-årsjubileum 2027 och fortsätter sin mångsidiga verksamhet under parollen Trivs, nätverka och påverka!